Utbildning
Ständigt denna fråga om vad man ska bli när man blir stor. I år fyller jag 20 år och nog borde jag väl vara lite stor ändå? Jag har som mål att börja läsa en universitetsutbildning i form av ett program som leder till en yrkesexamen (eller i alla fall en examen som man har chans att få jobb med) till hösten. I vår läser jag en engelska A-kurs på 20 poäng, mest för att ha något att göra. Fast jag inser att engelska är rätt bra att kunna, och denna trista realia-del är faktiskt värdefull. En stor del av kurslitteraturen i andra kurser är just på engelska, och förhoppningsvis kommer min engelska att vara bra att ha vid vidare studier. Engelska är alltid bra i och för sig.
Hursomhelst, den verkligt stora frågan är vad jag ska läsa i höst. Jag har länge varit inne på medicin, tycker det verkar så intressant. Läkare är ganska uteslutet, om jag inte skriver 2.0 på högskoleprovet och blir modigare än vad jag är just nu. Sjuksköterska är ett alternativ, för att sedan kanske gå vidare och bli barnmorska, eller någon annan vidareutbildning. Biomedicin/biomedicinsk analytiker skulle säkert vara riktigt intressant att läsa, men frågan är hur lätt det blir att hitta jobb efter det. Det krävs ju nästan att man bor i en större stad för det eller åtminstone där det finns lasarett ungefär (= i en ganska stor stad). Tandläkare skulle jag också kunna tänka mig, men då är frågan varför. Intressant? Lätt att få jobb? Bra lön? Jag vet inte riktigt. Receptarie/apotekare är ett sista alternativ inom medicin/vård-biten. Det är säkert ett intressant jobb, men jag undrar om det ändå inte blir enformigt att jobba på ett apotek hela dagen. Det finns ju andra saker man kan göra som receptarie, läkemedelsarbete/forskning kanske, men då blir det nog svårt att komma undan att bo i en storstad.
Nästa yrke jag har funderat på är läraryrket. Grunden till detta beror nog mycket på att mamma är lärare och att fästmannen nyss har tagit lärarexamen. Det enda jag skulle kunna tänka mig just nu är att bli gymnasielärare, kanske i Eng/Bi, Bi/Ma eller Eng/Sv (fast det tror jag att jag är för naturvetenskapligt inriktad av mig för att bli). Plus för lärare är alla lov - sommarlov, höstlov, sportlov, påsklov. Skönare än så kan det inte bli och att dessutom vara lediga tillsammans är en väldig fördel. Frågan är om det väger upp så pass mycket att jag skulle kunna bli lärare, även om det egentligen inte är det jag vill. Fast jag vet ju inte vad jag vill heller.
Förut ville jag bli ballerina, men det var mer en väldigt orealistisk flickdröm från min sida. En lite seriösare fundering har varit att bli författare, men hur lätt är det att försörja sig på det? Författandet får stå på sidan av som ett hobbyintresse tillsvidare. Sen ville jag bli läkare efter att ha fastat totalt för tv-serien "Cityakuten". Det verkar spännande, men att själv vara i den sitsen? Nej, tack. Jag kanske ändrar mig och blir den där tjejen som är framåt och lite av en ledartyp, men tills dess så ligger läkar-planerna på is. Och just det, innan jag har fått 2.0 på högskoleprovet så är det kört i alla fall. Det finns nog alltid en tid i allas liv där man antingen vill bli proffs i någon sport eller musikalisk superstjärna. Musiken ligger mig närmast om hjärtat, så det alternativet hade varit mitt val i så fall, men när det kommer till kritan så inser man att det inte blir verklighet.
För att sammanfatta, så blev jag inte så mycket klokare att att skriva ner det här, men nu är i alla fall alternativen ganska så klara. Jag får helt enkelt ta mig en rejäl funderare och väga för- och nackdelar mot varann. Det är fortfarande lite mer än en månad kvar tills ansökningen ska in. Jag önskar mig själv lycka till!
Hursomhelst, den verkligt stora frågan är vad jag ska läsa i höst. Jag har länge varit inne på medicin, tycker det verkar så intressant. Läkare är ganska uteslutet, om jag inte skriver 2.0 på högskoleprovet och blir modigare än vad jag är just nu. Sjuksköterska är ett alternativ, för att sedan kanske gå vidare och bli barnmorska, eller någon annan vidareutbildning. Biomedicin/biomedicinsk analytiker skulle säkert vara riktigt intressant att läsa, men frågan är hur lätt det blir att hitta jobb efter det. Det krävs ju nästan att man bor i en större stad för det eller åtminstone där det finns lasarett ungefär (= i en ganska stor stad). Tandläkare skulle jag också kunna tänka mig, men då är frågan varför. Intressant? Lätt att få jobb? Bra lön? Jag vet inte riktigt. Receptarie/apotekare är ett sista alternativ inom medicin/vård-biten. Det är säkert ett intressant jobb, men jag undrar om det ändå inte blir enformigt att jobba på ett apotek hela dagen. Det finns ju andra saker man kan göra som receptarie, läkemedelsarbete/forskning kanske, men då blir det nog svårt att komma undan att bo i en storstad.
Nästa yrke jag har funderat på är läraryrket. Grunden till detta beror nog mycket på att mamma är lärare och att fästmannen nyss har tagit lärarexamen. Det enda jag skulle kunna tänka mig just nu är att bli gymnasielärare, kanske i Eng/Bi, Bi/Ma eller Eng/Sv (fast det tror jag att jag är för naturvetenskapligt inriktad av mig för att bli). Plus för lärare är alla lov - sommarlov, höstlov, sportlov, påsklov. Skönare än så kan det inte bli och att dessutom vara lediga tillsammans är en väldig fördel. Frågan är om det väger upp så pass mycket att jag skulle kunna bli lärare, även om det egentligen inte är det jag vill. Fast jag vet ju inte vad jag vill heller.
Förut ville jag bli ballerina, men det var mer en väldigt orealistisk flickdröm från min sida. En lite seriösare fundering har varit att bli författare, men hur lätt är det att försörja sig på det? Författandet får stå på sidan av som ett hobbyintresse tillsvidare. Sen ville jag bli läkare efter att ha fastat totalt för tv-serien "Cityakuten". Det verkar spännande, men att själv vara i den sitsen? Nej, tack. Jag kanske ändrar mig och blir den där tjejen som är framåt och lite av en ledartyp, men tills dess så ligger läkar-planerna på is. Och just det, innan jag har fått 2.0 på högskoleprovet så är det kört i alla fall. Det finns nog alltid en tid i allas liv där man antingen vill bli proffs i någon sport eller musikalisk superstjärna. Musiken ligger mig närmast om hjärtat, så det alternativet hade varit mitt val i så fall, men när det kommer till kritan så inser man att det inte blir verklighet.
För att sammanfatta, så blev jag inte så mycket klokare att att skriva ner det här, men nu är i alla fall alternativen ganska så klara. Jag får helt enkelt ta mig en rejäl funderare och väga för- och nackdelar mot varann. Det är fortfarande lite mer än en månad kvar tills ansökningen ska in. Jag önskar mig själv lycka till!
Kommentarer
Trackback