Helg
Det känns så otroligt skönt med helg efter denna vecka. Den har varit intensiv och informativ, lika med ganska lång men faktiskt inte jobbig. Det har både varit kul och intressant. Idag hade vi till exempel föreläsning om anatomi. Det är jättemycket som man ska lära sig och kunna sen, men det är väl därför utbildningen är så pass lång. Känns hur kul som helst faktiskt. Just nu i alla fall.
Vi håller på att stöka en hel del i lägenheten också. Vi har ingen säng, så vi sover på en madrass bara. Sen så har vi ingen soffa heller, får väl dra dit madrassen om vi ska se nån film eller så. Däremot så har vi en tv-möbel och ett hörndatabord, samt köksbord och stolar som kom i morse. Databordet ska vi skruva ihop nu ikväll. Vi köpte en soffa på Jysk i eftermiddag, men den skulle inte komma förrän om två-tre veckor. Men vi klarar oss. Ska bli skönt när vi har allt möblerat och tapetserat. Men tapetseringen får nog vänta några veckor nu. Skolan och jobbet gå i första hand ett tag nu.
Nej, dags att rycka upp sig och få nånting gjort (innan man somnar)!
Inflyttning
Första dagen
Snart gäller det
Nu sitter jag hemma och ska snart börja packa in saker till lägenheten i bilen. Blir mycket. Har suttit och läst papper från universitetet och på måndag kl. 11.00 är det upprop. Otroligt nervöst. Men det ska bli kul att börja plugga och det verkar vara intressanta kurser vi kommer att läsa nu från början. Det första är en introduktionskurs, så det bör ju vara lite mjukstart. Men som det verkar på schemat så är det fullbokat ganska mycket hela tiden.
Blir spännande det här. Känner mig lite skeptisk över nollning/inspark. Vad tänker ni om det?
Att gifta sig tidigt
För två år sedan hade jag och Daniel ganska just blivit tillsammans och det var just det man fokuserade på - att lära känna varandra ännu mer och bli varse om huruvida det verkligen var det här som gällde. Nu har jag aldrig haft något tvivel, men den första tiden tillsammans är ändå speciell. Eftersom jag alltid har varit den blyga typen, så var inte det här något undantag. Vi började ha kontakt med varandra redan under hösten 2003, men det tog alltså två år innan det blev något mer, trots att känslorna fanns där. Jag kan bara prata utifrån mitt eget perspektiv, men jag tror att båda var lite förvirrade och inte förstod vad som höll på att hända. Jag tror att andra runt omkring nästan förstod innan vi gjorde det.
Hursomhelst, vi blev tillsammans hösten 2005 och efter sommaren året därpå så närmade vi oss ett år tillsammans. Eftersom vi hade haft kontakt så pass länge innan så kändes det som att vi kände varandra otroligt bra redan och nånstans började vi prata om förlovning. Förlovning för mig, och för oss, har alltid betytt giftermål förr eller senare. När vi hade förlovat oss den 11/11 -06 var det några som påpekade att "då gifter ni er inom ett år då", men det hade vi inte alls tänkt. Dels för att jag tänkte att jag i alla fall skulle vara 20 år när vi gifter oss och dels för att vi kanske skulle hinna spara ihop lite pengar. Vi hade tänkt gifta oss först i december 2008, sen blev det sommaren 2008 och efter det sa vi februari 2008. Alla datum mer än ett år bort. Egentligen skulle det alltså vara nu som vi skulle ha kommit in i sluttampen på bröllopsplanerandet. Lång historia kort - vi orkade inte vänta. Vi orkade inte hålla på och planera i mer än ett år för en enstaka dag. I februari förra året bestämde vi datum och som bekant blev det den 11/8 -07, exakt nio månader sen vi förlovade oss.
Varför blev det då så att vi gifte oss så pass tidigt? Jag var 19 år, skulle fylla 20, och Daniel var 25 år, skulle fylla 26. Enkelt svar - kärleken och tron på att vi visste att det här var allt vi nånsin skulle kunna önska oss. Så varför inte slå till direkt och gifta sig när man vet allt det här, när man känner, litar på och älskar varandra? Visst, pengar är en del i det hela. Men det behöver inte vara dyrt att gifta sig. Jag tror att vi fick till ett ganska lagom dyrt bröllop, men det var aldrig en direkt fråga om pengar för oss.
På nåt sätt ville vi även ta saker i "rätt ordning". Alltså, förlova oss, gifta oss, flytta ihop och så småningom skaffa barn. Kom ihåg att det här är bara hur jag och vi har tänkt det och jag säger inte att någon annan ordning är "fel". Det här är bara det som är rätt ordning för oss. Jag ska inte heller hålla undan med att tron spelar in. Kanske mindre från min sida, men den spelar in.
Vad jag har märkt så har ingen varit direkt negativ till vårt bröllop. Jag har knappt ens hört någon som undrat varför vi gifte oss så tidigt. Men å andra sidan så kanske inte allt kommer fram till en direkt när det gäller sånt här. Föräldrarna blev i alla fall glada. Det jag var mest fundersam över var hur kompisarna skulle se på det, om de skulle tycka att jag var helt knäpp. Men jag har faktiskt inte hört något, vare sig direkt till mig eller något som kommit fram bakom ryggen. Det har känts riktigt bra att inte behöva veta att någon ställt sig oförstående till vårt beslut.
Tänk om man ångrar sig då? Ja, tänk om man ångrar sig. Men vet ni? Det vet man inte, och man kan inte utgå från att man kommer att ångra sig. Man måste utgå från att nu är det vi och vi ska kämpa för det här. Man måste lägga ner hela sin själ i sin relation, i sitt äktenskap. Ibland är det jobbigt, då får man kämpa och ta sig igenom det tillsammans. Ibland är det underbart, då får man njuta av det härliga livet man har tillsammans. Tillsammans. Man måste våga ta chansen, även när den uppenbarar sig såhär tidigt i livet. Jag känner det som att vi har haft tur att hitta varandra så tidigt, för vi har så mycket framför oss.
Jag har nog inte fått med allt jag ville få med, men nu vet jag inte vad mer jag ska skriva. Vad tycker ni? Har jag missat att ta upp något viktigt? Är det något som låter jättekonstigt? Kommentera!
Shoppingrunda
Har kommit hem efter att ha varit på stan en sväng. Hittade en stickad tröja och några kollegieblock. Det kommer ett inlägg om det jag skrev om i förra inlägget, men först måste jag vila framför tv:n ett tag. Förkylningen har inte gett sig helt än.
Kommande inlägg
Förkylning
Bäst att försöka krya på sig nu. Sticka lite och så.
Lördag = godis
Vi har försökt ha lördagar som enda godisdag och det resulterar ju såklart i att man äter för mycket när man bara äter en gång i veckan. Men ikväll hann jag inte äta så mycket (efter att först ätit en semla tidigare och massa ananas) innan jag åt en super-sur (och då menar jag super-sur) klubba som Daniel inte ville ha just för att den var så sur. Min tunga är så gott som död. Blir inget mer godis för mig på minst en vecka.
Annars så har vi varit ute på promenad idag. Jag, Daniel och Maria gick till Carlshem och tillbaks (från Tomtebo alltså). Sen så var jag och Daniel på möbelaffärer och kikade. Först på Jysk och sen Mio. Mio är dyrt. Vi upptäckte det, men det är alltid kul att kolla runt lite. Nån gång i februari blir det nog en tripp till Ikea. Ska bli kul, om än bara för att åka och titta på allt.
Hoppas alla har en bra helg!
Hemlagad pizza
Idag kom ett paket från Adlibris också, så jag fick boken "A walk to remember" av Nicholas Sparks. Har ni inte sett filmen så se den! Och om ni är sugna på att läsa boken (på engelska för den finns visst inte på svenska) så kan jag rekommendera den också. Det är inte exakt samma story i boken som i filmen, men det övergripande verkar stämma överens. Filmen är underbar och boken verkar gå i samma riktning.
Jag har kommit ganska långt med min stickning också, det ska bli typ en klänning/tunika. Ska bli kul att se när den är klar. Förstår mig inte på det här med storlekar förresten, ibland är man M och sen är man plötsligt S och så blir det L tillslut. Varför går det inte att ha samma system på storlekar på alla kläder? Ja, nu gör det ju inte mig så mycket för jag ska inte köpa några kläder än på ett tag. Efter det här lägenhetsköpet blir vi ju lite ruinerade. Bäst att hålla igen och ta ut en bonus sen nån gång. :)
Det lär komma fler diskussions-inlägg framöver. Har några bra ämnen på lut.
Att välja utbildning
Först, lite bakgrundsfakta. Jag har alltid tyckt mycket om NO-ämnena på grundskolan och på gymnasiet gick jag den naturvetenskapliga linjen med biologi och kemi bland de absoluta favoritämnena. Jag tyckte också mycket om språk, men det är en annan historia. Dessutom så brukar jag se Cityakuten så fort det blir tillfälle och ser gärna andra sjukhusserier och medicinska dokumentärer. När man är yngre är det alltid lättare med framtidsplaner för de ligger, som sagt, i framtiden. Man behöver inte göra så mycket just då. Men när man börjar komma till den punkten då det gäller, då skolresultat verkligen räknas, då är det hur svårt som helst att välja väg.
Förut funderade jag på att bli läkare, just för att det verkar så intressant att läsa till läkare. Men med åren har jag kommit på att det är en lång utbildning (5,5 år) och sen ska man göra AT- och ST-tjänstgöring och innan man är proffs på nåt alls inom läkaryrket så är man gammal. Ja, i alla fall nästan. Sen känner jag också att jag inte skulle klara av att vara läkare. Det är en sån stor ansvarsbit att vara läkare och kunna diagnostisera alla möjliga sjukdomar. Men jag beundrar de som vet att de vill bli läkare och faktiskt också kämpar för att komma in. För min del hade det ändå varit kört eftersom man måste ha 20,0 i snitt på betygen och/eller himla bra på högskoleprovet eller klara sig igenom en intervju. Jag är nog inte gjord för sånt.
Jag har även funderat på att läsa till sjuksköterska, och sedan vidare till barnmorska. Fast när jag tänkt efter så har jag aldrig velat jobba som sjuksköterska, det skulle mest vara kul att läsa om olika sjukdomar och läkemedel och kroppen och så. Sen kom jag även fram till att om jag nu får barn nån dag, så kommer jag ju att veta allt det som händer då, utan att behöva vara barnmorska. Nu skulle det ju vara riktigt spännande att få ta emot ett nytt liv till världen, men kanske inte just för mig eller just nu.
Tandläkare då. Jag har alltid tänkt och varit emot att läsa till tandläkare för att det skulle vara det "näst bästa", alltså det som ligger snäppet under läkare, bara för att det skulle vara prestige eller en jakt på bra lön. Så fram tills början av förra året så hade jag inte en enda tanke på att läsa till tandläkare. Jag hade det väl i bakhuvudet som allt annat, men jag tror att det var svärfar som sådde ett litet frö när han började prata om att tandläkare, ja, det vore något. Så blev det tydligen.
Men, då kommer vi in på nästa bit. Varför har jag då egentligen bestämt mig för att läsa till tandläkare? Är inte det ganska likt läkare? Jo, säger jag. Eftersom jag är så intresserad av den medicinska biten så verkar tandläkare faktiskt som ett smart val. I slutändan blir man ju ändå specialiserad på sånt som har med tänder och munnen att göra, alltså inte fullt lika övergripande som för en läkare. Det är just det som känns skönt (inbillar jag mig i alla fall). Plus att tandläkarutbildningen har aningens lägre antagningspoäng. Jag tog mig in på högskoleprovsresultatet, fast jag hade rätt så hyffsat snitt-poäng. Tydligen var det många som sökte den här omgången.
Det ska bli intressant och spännande att börja läsa igen, men jag kan inte neka till att jag faktiskt börjar bli nervös. Jag menar, vart ska jag vara första dagen? Hur ska jag lära mig att hitta? Hur ska jag klara att läsa om svåra saker - på engelska? Hur ska jag klara hela den sociala biten, med klasskompisar och patienter? Men nog om det, jag tar det i ett senare inlägg om det känns som att det är nåt jag måste skriva om.
Jag skulle vilja veta, är det någon som egentligen vet vad de vill med sitt liv? Är det inte lika bra att bara följa med och hoppas på det bästa, alternativt lita på att det finns en plan därute? Ännu ett ämne att skriva om senare.
Segt
Det känns spännande med utbildningen i alla fall. Men just nu vet jag inte vad mer jag ska säga om det. Jag vet egentligen ingenting än, har ingen aning om när/var/hur eller nåt. Hoppas att det kommer ett brev på posten snart så man får veta lite. Sen så försöker jag att inte bli nervös. Än.
Jag tror det blir sticking nu. När den är klar så ska jag lägga upp en bild!
Antagningsbesked
Morgonpromenad
Nu väntar en dag med stickning, läsning och tv-tittande. Vet inte riktigt vad jag ska hitta på för nåt annat att fördriva tiden med. Det är mest nedräkning till allt möjligt nu.
Musik
Anyhow. Ännu en dag har gått och jag har inte gjort så mycket vettigt. Imorse var jag ute och gick i 45 minuter. Riktigt skönt. Ska försöka ta tag i det varje dag tror jag. Dessutom så är det kul att lära känna omgivningen lite.
Nu är det inte många dagar innan jag får veta om antagningsbeskedet. Jag är så spänd. Jag vet inte vad mer man kan säga om det. Det är ju bara att vänta och vänta. Man blir less på att vänta.
Memories
Så småningom ska vi försöka bestämma oss för en bild som vi ska förstora och rama in, plus att vi måste framkalla de bästa bilderna och göra ett fint bröllopsalbum av. Det får bli ett framtidsprojekt, kanske till sommaren. Just nu känns det som att det tar så mycket tid.
Att göra-lista
Hittade en gammal lista som jag skrev våren 2005 tror jag, alltså innan vi blev tillsammans. Är nog lite av en listoman. Där stod i alla fall lite framtidsplaner, varav några jag faktiskt har uppfyllt och några är lite på längre sikt. Kul att hitta såhär i efterhand. Skrev dit lite kommentarer nu för skojs skull.
Jag ska
[ ] resa till Frankrike
[ ] resa till Storbritannien/USA/Australien/vartsomhelst egentligen
[x] fundera över vad jag ska bli har funderat way too much under åren
[x] FYLLA 18 OCH BLI MYNDIG 15/9 -05
[x] gå på bal med Daniel 2/6 -06
[ ] läsa Sagan om Ringen
[x] TA KÖRKORTET 17/11 -05
[ ] bli jättebra på gitarr och piano
[ ] bli bättre på franska
[x] inte analysera sönder allt jag stöter på inte precis allt i alla fall
[x] läsa mer böcker läser, köper, läser, det går aldrig att bli klar på denna punkt
[x] lära mig att uppskatta motgångar de för ofta något bra med sig
[ ] fotografera mer
[ ] lära mig spanska
[ ] skriva en bok
[ ] göra en Europa-resa
[ ] skriva låtar
[ ] utbilda mig
[x] se bra filmer det kan man ju alltid göra
[x] jobba har jobbat, sommarjobbat och väntar väl på ett "riktigt" jobb så småningom
[x] skaffa fadderbarn med Daniel ht -06, från Haiti
[ ] tågluffa i Europa
[ ] läsa Bibeln
[x] förlova mig med Daniel 11/11 -06
[x] gifta mig med Daniel 11/8 -07
[ ] få barn
Fler som har en att göra-lista?
Umeå
Nu är vi tillbaks i Umeå. På tisdag är det två veckor tills vi får flytta in i lägenheten, så nu måste vi börja tänka på möblemanget som ska inköpas. En säng, ett bord och stolar känns som det viktigaste just nu. Jag tror vi ska ut och kika på lite möbelaffärer idag. Blir spännande.
Läste Erikas inlägg idag och måste säga att jag håller med i mångt och mycket. Jag ska försöka börja skriva lite mer uttömmande inlägg själv så småningom. När jag har något att komma med, vill säga. Jag hade ju som sagt tänkt starta upp den här lilla bloggen igen.
På torsdag eller fredag får jag reda på om jag har tagit mig in på utbildningen eller inte. Håller tummarna.
Jag upptäckte förresten att filmen jag skrev om i förra inlägget var baserad på en bok av Nicholas Sparks. Jag beställde den. Obsessed? Indeed. Men jag tyckte den var så bra. Se den om ni inte har sett den och skyll på mig om ni tyckte den var dålig.
A walk to remember
Tänkte nu att jag skulle återuppliva bloggen litegrann. Vi skriver fortfarande på vår gemensamma, men jag tror att det blir mest sånt som händer i det vardagliga livet. Här tänkte jag slänga in egna reflektioner och tankar om jag har några. Ungefär som det här med filmen.
Det har hunnit bli ett nytt år nu, 2008. Tänk att vi snart har varit gifta i ett halvår. Tänk att vi i första hand hade tänkt gifta oss det här året, fast då kände vi att vi inte ville vänta så länge och så blev det som det blev. Det är otroligt vad livet kan vända och ge oss nya riktningar att gå. Förra året var ett omvälvande år, på flera sätt. Planerandet, branden, bröllopet, uppsättningen av huset och lägenhetsköpet. Jag är så glad för allt jag hittills har fått uppleva och gissar att det blir många, många fler fina tillfällen att spara i minnet.